måndag 15 januari 2018

En tur till Arguineguin

Vid våra promenader i Playa del Ingles och San Agustin har vi passat på att besöka de hotell som vi bott på en gång i tiden vid vistelse på GC.. Har de varit nedslitna, renoverade eller är den allmänna statusen bra, det var frågor som vi gärna ville ha svar på. Men så hade vi ett hotell kvar som ligger i Arguineguin och dit var det bara att ta bussen till. Vi var där 2002 med vår dotter och deras lilla kille på 1,5 år.


Bussen körde genom alla  bostadsområden så det tog en rejäl tid innan vi var framme. Vi tänkte på Chivas som var ensam hemma och var inte intresserade av att bussen körde runt i alla områden.  Men denna resa hade ju också ett annat syfte, vi ville se hur såg det ut på  "campingplatsen" som skulle stängas den 31 januari. Var det tomt eller ? Precis när vi kliver av bussen kommer en stor lastbil med en husvagn på flaket. Tyvärr hann jag aldrig att få upp paddan/telefonen! Vid den synen förstod jag att uppbrottets timma i alla fall var nära för någon.
Receptionen var stängd
Så här kan det se ut när man lämnat sin plats!
Men det började glesna mellan raderna

Vi fortsatte fram till hamnen där vi såg ett 50-tal husbilar stå uppradade efter gatan. Endast en var utlandsregistrerad, en tysk Morelo.
Trots att camparna blivit bortkörda från orten hittar husbilarna andra ställen där de kan "parkera", dvs ej ta ut bord/stolar, markiser eller annat som påminner om camping. Förbudsskylt fanns på gatan men den gällde ju camping!

Efter denna koll drog vi vidare utefter strandpromenaden
                                                            till Vings resort
för att se hur hotellet såg ut idag. Vi gick efter strandpromenaden som vi inte kan erinra oss att den fanns i början av 2000-talet. Inte nog med det,  det byggdes även en ny havspool några hundratalsmeter ifrån Sunwing.  
Blir säkert jättefint när den blir färdig!

Vi traskar vidare och ser att vi närmar oss Sunwing
Det är lätt att bli förtjust i ett sånt här hotell när man är där med hela familjen. Stora fina pooler, lekplats och inomhuslokal för barnen, bar vid poolen m m för de vuxna. Hotellet har fått en uppfräschning och såg väldigt ljust, ombonat och trevligt ut. Tror inte att det fanns en solstol ledig så det var säkert fullbelagt.  

Sedan fick vi springa upp till busshållplatsen för vi såg den komma, men chauffören var så snäll och väntade in oss! Totalt tog utflukten 3 timmar för oss, så Chivas var inte olycklig på oss när vi kom hem. Nu har vi också nått vårt mål att få se alla hotell som vi bott på!

Ha det gött!
We tre




torsdag 11 januari 2018

En mulen dag

Tiden rinner verkligen iväg för oss. Nu har vi bara lite mer än två månader kvar på vår vistelse här på GC. Vi kom på att på kylskåpsdörren satt vårt presentkort som innebar att vi kunde hämta ut två kaffe med våffla hos Svenska Kyrkan i San Augustin. Det var ju på deras julbasar i november som vi vann det. Så nu kändes det som det var dags att hämta ut vinsten.
Det var ju litet mulet så vi visste att Chivas skulle orka att gå fram o tillbaka utan större besvär. Vi valde att ta strandpromenaden för där händer det alltid något som intresserar honom så kommandot blev, hoppa ner från sängen så ska vi ta en långpromenad.  


Åh,  dessa sandkonstnärer som är så skickliga på att bygga allt möjligt i sanden. Deras verk slår alla arkitekttävlingar tycker jag. Visst är de otroliga dessa byggnadsverk!

Väl framme vid kyrkan beställde jag kaffe med våffla. Men vad snopen jag blev när de sa att på tisdagar serverar vi våfflor! Inte ville jag offra vårt presentkort på en kanelbulle när vi kunde få våfflor. Det var bara att betala för kaffe o bulle. Men presentkortet har vi kvar så det blir en vandring dit igen vid annat tillfälle.
 Men Chivas fick också en trevlig stund där för han träffade Maja som var jämnårig med honom. Maja är också en Bischon Havanaisare, men hon var alldeles helsvart i pälsen. Det finns inte så många helsvarta i denna rasen, de flesta har ju den beigevita tonen på sin päls. Förra året såg vi den första helsvarta i Grebbestad som var på utflykt med sin matte o husse från Norge.  Matte berättade att hon kände endast till fem i Norge. Så de svarta är nog en raritet.


Väl klara med lek o fika drog vi upp mot Monte Rojo för att kolla in hur detta gamla och bland de första områdena på södra delen av GC gestaltade sig.
Gamla planteringar hade beskurits rejält!
Ingen biltrafik här inte!
Fina grönskande trädgårdar!
Husen ligger tätt, tror att det rör som om över 600 hus enligt numreringen!

Julen var inte utdansat här inte!

Området är som sagt va gammalt med väldigt fina trädgårdar. Tyvärr står det "Privado" på alla gångar och vägar in i området så det är inte lätt att få sig en promenad inne i området utan att ha någon som släpper in en. Vi hade lite tur då en lastbil körde in och vi kunde haka på den. Sedan gällde det bara att ta sig ut igen innan bilen körde tillbaka, för då låstes porten. Några bilder blev det i alla fall.
Vägen tillbaka blev även denna vända "Strandpromenaden" och vi traskade på för att slippa ev regnskur som skymtade upp i bergen. En härlig promenad för oss alla tre. Det är inte varje dag som vi kan ta med oss Chivas på långpromenad, för han gillar nämligen inte värmen.

Ha de gött
We 3

tisdag 2 januari 2018

Friluftsmuseet Mundo Aborigen

Visst är det intressant med grottbostäderna på GC. Det handlar ju om en tidsålder som man (jag) inte vet så mycket om, mer än det vi läser i turistbroschyrer m m. Vi tog därför bilen upp i bergen ovanför området San Fernando som ligger alldeles norr om Playa del Ingles. Spännande kurvig väg upp och  med utsikt över ravinen Barranco de Fataga, som är den största och mest dramatiska dalgången på hela ön med mycket vackert landskap, ligger friluftsmuseet Mundo Aborigen.
Vi välkomnades av denna informationskylt som direkt visade vad som skulle möta oss vid dagens besök. Museet är en rekonstruktion över en gammal kanarisk by och visar hur de första invånarna på GC levde. Det är modeller över  bostäder, mötesplatser, gravar och kultplatser och modellerna är i naturlig storlek. Byggnaderna innehåller dockor som föreställer de tidiga invånarna. Det finns över 100 olika modeller av guancher som visar det dagliga livet i en by. Här kommer ett axplock av bilder!
Solguden

Farmare

Pottery
Kirurgen

Läkemedelstillverkningen
Fruktbarhetens gud
Mumifieringsrummet
Fängelset

Domstolen
Jag har för mig att detta var "Begravningsplatserna"
Som sagt museet ligger i en dramatisk dalgång som visar sin mångfasetterad sida med djupa dalgångar och berg i allsköns färger.
Under vår promenad i detta fasinerande landskap fick vi lära oss om hur de första invånanra på GC levde. Här önskade vi att vi haft barnbarnen med oss, tänk vilken historielektion de fått.

Vi avslutade i alla fall vår historielektion med en kopp kaffe o våffla!

Ha de gött
We 3