måndag 8 juni 2015

Nostalgitripp


Ja, det är denna väg som numera kallas för Turistväg Riksettan och sträcker sig mellan Örkelljunga och Jönköping och som vi pratat så länge om att åka. Den slingrar sig parallellt med E4 och ån Lagan.  Genast uppstår frågan vilken färdriktning man ska välja, Ö-ljunga till Jönköpning eller tvärtom. Eftersom solen kommit till västkusten bestämde vi oss för att fara från syd till norr. Samtidigt ville vi utnyttja sommarens första dag, fredagen den 5 juni, så vi for mot Ängelholm och en ställplats nere vid havet, för att dagen efter starta roadtripen.

Naturligtvis ville vi koppla av och njuta av en öl nere i marinans restaurang. Vilken eftermiddag det blev, en kall öl och jordnötter. 

Hoppsan lördag morgon, vart tog sommaren vägen? Chivas och jag tog i alla fall en tur ut på bryggan för att få känna havsdoften. Bengt gjorde Helge körklar för att dra till Ö-ljunga och ett stopp hos Bengt i  Örkelljunga. Stängt tyvärr. Då var det bara att köra vidare och påbörja gamla Riksettan. 

Med en turistkarta över Riksettan i handen  och dessa vägskyltar i åtanke blev vi ledda in i nostalgins gömslen. 
Vi passerade Åsljunga och hade tänkt att vi skulle ta oss upp till Åsljungaklippan men vi misslyckades totalt med det, eftersom de vi frågade inte visste var den låg. 

Nästa stopp var Skånes Fagerhult, nostalgins mecca. Här hamnade vi direkt bland 50-talsbilar som var ute och rastades, det var ju nationaldagen. Vi körde inte många meter förrän båda sa KOLLA!

Nu förstod vi att vi hamnat hos Ritsy Nostalgi med café och shop.

Mats och Rita hade nu i princip färdigställt sitt nostalgicafe.  Rita har en syateljé där hon säljer 50- tals kläder som hon sytt själv. Vem kommer inte ihåg underkjolarna som skulle stärkas så att de nästan stod rakt ut. 

Helt plötsligt blev vi hungriga och ville fika. 
Ja varför inte ta en kopp kaffe och en macka hos dem.

Bengt valde en med ägg o bacon och jag tog en köttbullemacka med rödbetssallad. Jättegott! 
kakdisken såg jag Radiokakan, en kaka som jag kommer ihåg att mamma gjorde när jag var liten. 

Jag har själv gjort den kakan någon gång i samband med julbaket, men glömt vad den hette. 

Mats berättade att han tänkte göra en ställplats bakom huset, men som han sa allt har tagit så lång tid. Men ville vi stanna kvar skulle han dra ut en elsladd till oss. Det är ju bra att veta ifall man passerar sent någon gång. 
Genomfarten i samhället var nostalgisk men också vemodig då man såg alla nerlagda affärer, caféer och stängda bensinmackar. Även gamla bostadsfastigheter stod tomma och gav ett ödsligt intryck med sina tomma fönster. 

Mätta och belåtna var det dax att köra vidare efter att vi fått tipset, att om vi ville köra den riktigt gamla vägen skulle vi svänga till vänster efter kyrkan. Kartan visade också att detta är rätt väg. Vad hamnade vi då på ? Jo en smal och kurvig väg där det knappt går att mötas. M a o en väg som var mer anpassad för häst o vagn. Tur att det var helgdag så vi slapp möta lastbilar från torvfabriken i Sjöhult, det hade blivit tufft. Vad vi förstod är det denna sträckan som svenska trupper ofta färdades på under 1600-talskrigen.  Syftet med krigen var att marschera till  Skåne för att återta Skåne från danskarna till svenskarna.
Här är det historiska vingslag som ger sig tillkänna, exv den forna riksgränsen mellan Sverige och Danmark och med gränsstenen i Sjöhult som restes som ett minne 1988 av Sparbanken i Markaryd och Skånes Fagerhult. Vägen är därför ett historiskt arv som är värt att köras och minnas. Men visst kommer vi ihåg många olika krig mellan Sverige och Danmark. Till slut fick ju danskarna lämna ifrån sig Skåne till Sverige genom freden i Roskilde år 1658. Skåne har varit svenskt sedan dess men man hör ju på dialekten, det danska inslaget. Vissa hävdar att detta område är ett av de mest krigshärjade i hela världen. Detta är tankar som slår en när vi glider fram i skogslandskapet. 

Färden går vidare till Markaryd där vi tar en titt på det gamla posthuset. 

I fredstid var riksvägen en viktig förbindelseled då den användes av "postverket", dvs den svenska postgången mellan Stockholm - Hamburg gick via Markaryd, Skåne och Själland. Redan 1625 hade Markaryd ett gränspostkontor på postlinjen Stockholm-Hamburg. Jag tror t o m att posten har kvar hornet som logga. 

Det blev inget fikastopp på Centralkonditoriet i Markaryd eftersom vi fortfarande kände oss mätta och belåtna och var inte sugna på något sött. Vi tar det besöket nästa gång!  Färden gick vidare och vi funderade på var vi skulle övernatta. En skylt med rastplatsmärket fick oss att följa den och slutligen hamnade vi i S Ljunga utanför vandrarhemmet. Per Henric Ling (gymnastikens fader) stod staty där och det fanns också ett Lingmuseum. Men tyvärr var det stängt. Vi fick i alla fall en rofylld kväll och natt där. 

Söndagmorgon och vi ställer kossan till Ljungby där vi tänkt luncha på gästgivaregården och besöka sagomuseet. Men det var ju söndag,  inget öppet vid vår besökstid.
Däremot ville vi inte missa att äta ostkaka på Sussies Café i Flattinge norr om Ljungby. Vi kom strax efter kl 12.00 och alla bord var redan bokade. Men vi skulle bara dricka kaffe och smaka på ostkakan, så slutligen ordnade de ett bord där vi kunde sitta. Jätteglada blev vi.

Det ser väl smaskigt ut! 
Enligt tavlorna fanns det även helgmenyer, mackor, sallader m m att välja på. 

Vi närmar oss långsamt Värnamo och har under dagen passerat många fina platser. Det har varit en slingrande Lagan med möjlighet att stanna till och rasta. 
En härlig rastplats utefter Lagan
och mittemot rastplatsen ligger Axhults nerlagda speceri och diversehandel, väl värd ett stop. 
Ovanför oss går E4 och Trafikverket har satt upp en info tavla som beskriver lite om bygget och de utgrävningar som gjorts i området. Det visar sig att när inlandsisen drog sig tillbaka kom jägare och bosatte sig utefter Lagan, jag tror att det redan var på 900-talet. 
Nu tyckte vi att vi kört långt och hoppat ur och i bilen så vi behövde lite avkoppling. Det blev Värnamo Camping, en camping som tar ACSI. Billigt och bra, man kan inte pruta på dygnspriset 100 kr inkl el. Vi stannade tre dygn och fick sedan avbryta vår roadtrip eftersom det var skolavslutning på hemmaplan och vi lovat att närvara. Men vad gör det Riksettan finns kvar och vi kan köra resten vid ett annat tillfälle. 
Det finns så mycket att se och uppleva att resan verkligen är värd att göra. 
När nästa del blir av vet vi inte i dagsläget men .........
Till dess ha det bra och kör Riksettan om ni inte redan har gjort det.
Helge, Bengt, Ingela o Chivas

6 kommentarer:

  1. Tack för jättefint reportage om Riksettan, den vägen får vi allt ta någon gång i sommar. Många spännande och trevliga platser. Ja det finns mycket att se i Sverige. Egentligen borde man ta ett län i taget och kolla med turistbyråerna vad de har att erbjuda. Ha de gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att ta ett län i taget är ingen dum idé. Vi brukar kolla i boken Upptäck Sverige för att få tips. Men som pensionär blir det ofta sporadiska resor och ofta är det solen som styr vart.
      Kör försiktigt och ha det gott.

      Radera
  2. Ni har det ju jättemysigt! Fast saknat ni inte Thailand, åtminstone lite?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu när sommaren kommit går det bra utan Thailand. Men vem vet hur vi kommer att må till vintern när kylan kommer. I alla fall har vi 100% planer på att köra Helge till Spanien/Portugal till hösten. Vi återkommer dock till Thailand och hör då av oss för ytterligare ett besök hos er i ert nya fantastiska hus. Kommer du till Sverige i sommar?
      Hälsa Bosse o ha det gött!

      Radera
  3. Vilken häftig tripp, det finns mycket att se i Sverige också det är bara det att man inte tar sig tid tyvärr.

    SvaraRadera
  4. Man vill ju också att det ska vara lite värme när man ska ut och åka. I vår har det varit dåligt med det på västkusten. Vi försöker att hitta trevliga småresor som vi kan göra på för- eller eftersommaren då de flesta semesteråkarna inte kommit igång ännu. Boken Upptäck Sverige är ofta vår utgångspunkt när vi ska välja en kortare trip.
    Ha det gott

    SvaraRadera

Husbilen Helge